Redan i 13-årsåldern hade Johan blivit kåt när han bands och piskades. Han njöt i fulla drag av att stå bunden vid ett träd, helt hjälplös, gärna med ögonbindel och höra när killen som skulle piska honom drog lädebältet ur byxorna. Hela kroppen pirrade innan första rappet kom på rumpan eller ryggen och Peter-Nicklas brukade alltid uppföra sig väl.

Åren gick och Johan hade nu hunnit bli 34 år och bodde ihop med sin Master som hette Anders och var 36 år. De bodde i villa med tillhörande ladugård på tomten. Ladan var ibland en lämplig plats för deras lekar.

Master Anders gillade att binda sin slav hårt och sedan straffa honom för diverse förseelser. Bestraffningen skedde antingen med pisk på rygg eller rumpa, mest rumpa. Men så helt plötsligt, via Passagen, fick de ett tips om att Bastinado (pisk under fotsulorna) kunde vara ett bra piskalternativ. Fotsulor är känsliga och att piskas där gjorde mycket ont, en smärta som satt kvar länge. Master beslutade att Johan skulle få bastinado en kväll och det fick Johan bara finna sig i. Innerst inne ville han gärna pröva på det. Det lät spännande.

Sagt och gjort. Master band Johan på mage i sängen med armarna på ryggen. Fötterna bands hårt på sänggaveln och Johan låg helt hjälplös med de breda och välformade fotsulorna upplagda färdiga att smiskas. Så kom första rappet. Smack lät det när linjalen av trä, som Anders använde, träffade Johans kraftiga och breda hälar. Han skrek till, för det gjorde duktigt ont. Snabbt kom flera slag också dessa på hälarna. Johan försökte vrida sig, men hade inte mycket för det, så hårt bunden som han var.
– Fina fossingar du har Johan, sa Anders och såg på sin slavs fötter.Och det var sant. Fötterna var välformade och fina. Försiktigt masserade han fotsulorna och Johan slappnade av. Då kom ett par hårda slag som tog över både trampdynor och hålfötter. Johan var tvungen att kvida och jämra sig. Master slog glatt vidare och tog inge notis om Johans gnäll.
– Hjälp var det svider, sa Johan.
– Tyst. Inget gnäll. Ytterligare ett par hårda slag träffade de redan uppsmiskade fotsulorna.
– Nåd, snälla Master, bad Johan. Någon nåd var inte i sikte.

Efter totalt 30 rapp mot sulorna ansåg Master Anders att det fick vara nog och det var Johan tacksam för. Hans första bastinado-session var över och det dunkade i fötterna och sved som eld. Han hade mycket svårt att gå när han lösgjorts. Smärtan i fötterna skulle sitta i länge.
Master log och lovade Johan mer vid senare tillfälle. Och så blev det.

En kväll 2 dagar senare ansåg Master Anders att det var dags igen. Johan visste inte vad som skulle ske när Master band honom på en stol, men när skor och strumpor drogs av, förstod Johan att det var en ny bastinado han skulle få. Det pirrade i kroppen och snoppen började röra på sig. Fastbunden på stolen, välte Master den så att ryggstödet låg på golvet och på så vis hamnade Johans bara fossingar i luften, där de var lätt åtkomliga. Denna gång hade Master valt att smiska fötterna med ett plaströr (som tidigare suttit på en klädhängare).

Innan han startade behandlingen, betraktade Master sin slavs breda och välformade fötter med de kraftiga hälarna. Denna gång piskades varje fot för sig och stackars Johan gnällde och stönade samtidigt som smärtan tilltalade honom på ett märkbart sätt. Även Master njöt.

Plaströret lämnade röda fina ränder på Johans fötter och det brände som eld i dem. Han skrek högt när ett par slag träffade de känsliga hålfötterna.
– Skadar inte, sa Master. Håller du inte med?
– Jo, Master.

Efter bestraffningen satt Johan och dinglade med benen i luften för att döva smärtan i fötterna. Men det var en skön smärta – en ihållande smärta, som han gillade.

En fredag några veckor senare berättade Master Anders för Johan att dagen efter kl 18.45 skulle 5 killar, “gästpiskare” komma och hjälpa honom,Anders att straffa Johan som varit lite lat under semestern och inte skött sig ordentligt. Johan nickade och blev genast upphetsad av tanken.
– Du skall också “skenhängas”, fortsatte Master och såg bister ut. Uppfattat?
– Ja, Master, sa Johan undergivet.

Någon halvtimme före “gästerna” skulle komma, bakband Master sin slav och satte på honom ögonbindel. En stund senare kom 2 av gästerna och hämtade Johan och förde honom till ladan där straffet skulle verkställas.Johan försökte göra motstånd, men killarna var starka och slet honom med sig.

Inne i ladan lösgjordes Johans armar och skjortan togs av. Hans välbyggda överkropp var brunbränd och ryggmusklerna spelade. Bryskt bands hans armar vid en påle. Ögonbindeln var fortfarande på, så han såg ingen av “gästerna” och visste såleds inte vilka de var. Någon tog av honom bältet, drog ner hans byxor och kallsingarna. Stående så stod han hjälplös i väntan på pisket. Varje piskare skulle ge honom 2 rapp på ryggen och 8 på rumpan. Stackars Johan säger jag bara.

Piskarna kunde sin sak. Några slog hårt, andra mindre hårt, men ont gjorde det i alla fall (och det var väl meningen skulle jag tro). När Master Anders slog, var Johan nästan säker på att det var han, även om han inte kunde se. När Johan fått vad han skulle, togs kläderna på honom och han fick stå bunden medan killarna åt och drack. De skulle stärka sig innan “skenhängningen” av Johan.

Så var den “stora stunden inne”. Johan lösgjordes från pålen, då gjorde han motstånd, men “bödlarna” fick lätt ner honom på golvet. Benen surrades och han släppades iväg, lyftes upp på en låg pall där han stod bakbunden, fortfarande med ögonbindel. Ståndet innanför byxorna var präktigare än någonsin. Hur det var med de andra kunde han inte avgöra, men han anade…

En snara lades om hans hals och han kände sig totalt utlämnad och var det också. Pallen rycktes bort, snaran drogs åt om Johans hals, men då LOSSNADE repet och Johan föll mjukt ner i höet – det var ju bara på lek med uppgjorda BDSM-regler. Ingenting farligt!

En lyckad kväll för alla inblandade får man förmoda.

Master Anders lovade Johan att han snart skulle få bastinado igen, bara för att han varit så duktig. Det såg Johan fram emot.